Den 12 februari öppnas på Östasiatiska museet i Stockholm ett unikt rum, skapat av den koreanska arkitekten Hwang Doojin. Rummet rymmer museets nya basutställning med fokus på Koreas historia från 300-talet till slutet på 1800-talet.

Utställningen består huvudsakligen av koreansk keramik, samt ett fåtal målningar och möbler, men kan även stoltsera med några föremål från den arkeologiintresserade gamle kungen Gustav VI Adolfs samling, bland annat en ovanlig svart Goryeo-vas och ett örhänge från graven ”Den lyckobringande fenixens grav”.

Öppnandet av den nya permanenta utställningen firas med olika arrangemang och aktiviteter under våren. Lördag den 18 februari bjuder Östasiatiska museet in till temadag med bland annat koreansk origami, sagostund och visning av den nya utställningen. I mars visas Magnus Bärtås och Fredrik Ekmans dokumentärfilm Alla monster måste dö och professor Staffan Rosén förläser om Korea och Sidenvägarna.

Läs mer på www.ostasiatiska.se

Väggmålning föreställande en etruskisk präst (augur). Från Augurernas grav i Tarquinia, ca 500 f.Kr. Bild: Medelhavsmuseet.

Etruskerna levde i mellersta Italien, idag motsvarande landskapen Toscana, Lazio och Umbrien. Den etruskiska kulturen nådde sin höjdpunkt under 600-400-talen f. Kr. och var starkt påverkad av grekerna. I mötet med romarnas expansion försvagades etruskerna, men deras inflytande på romersk religion, politik och konst levde kvar. Etruskerna kallas ibland det gåtfulla folket, bland annat för att språket inte är besläktat med vare sig grekiska eller latin.

I vårens utställning på Medelhavsmuseet återges etruskernas kult och religion på färgstarka väggmålningar av livfulla banketter med dans och dryckeslag, och via 3D-teknik och stora skärmar kan besökare utforska antika gravstäder och gravar som annars inte är tillgängliga.

Utställningen Etruskerna i 3D kan upplevas 11 februari – 2 september 2012.

Läs mer på www.medelhavsmuseet.se

Lundgren debuterade 1981 med romanen Långa lappflickan, berättelsen om Stor-Stina från lappländska Malå, som under mitten av 1800-talet väckte stort uppseende på grund av sin ovanliga längd. Bild: Åke Lundgren.

Måndagen den 6 februari är det samernas nationaldag. Med anledning av den vill jag rekommendera en författare som skrivit ett antal romaner om samernas dramatiska historia. Han heter Åke Lundgren och slog igenom med romanen Långa Lappflickan, som handlar om en samisk kvinna som aldrig slutade växa, och därför turnerade runt och visade upp sig i Europas storstäder under 1800-talet.
Just den historien kan ni läsa en kort version av i Allt om Historia nr 4 men boken finns på bibliotek, liksom Lundgrens trilogi om den svenska statens erövring av Lappland från 1500-talet och framåt. Gudaberget, Trollknuten och Järtecknet ger läsaren en spännande skildring av en ganska okänd del av Sveriges historia.

Psykisk ohälsa drabbar minst 25 % av befolkningen någon gång i livet. Ambitionen med utställningen ”Psykets historia”, som producerats av Inre rum på Stiftelsen Gyllenkroken i Göteborg, är att förmedla kunskap och slå hål på de fördomar och tabun som finns om psykisk sjukdom.

Utställningen gör nedslag i synen på människans psyke genom olika tider och på olika platser. Den tar även upp hur galenskap och själsligt lidande betraktats och behandlats historiskt.

”Psykets historia på Bohusläns museum 4 februari – 22 april.

Torsdagen den 2 februari gästas Landskrona museum av förre kocken och etnologen Håkan Jönsson, som ska berätta om skånska mattraditioner förr och nu. Under föredragets gång kommer Håkan Jönsson bland annat förklara vad både brännesnuda och bänkavälling är, samt berätta om hur det skånska landskapet förändrats i takt med att matvarorna ändrats.

Läs mer på www.landskrona.se/museum.aspx

Sedan 1923 har man kunnat se den Malmska valen på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Det är möjligt att sitta inne i den uppstoppade valen, som är inredd med en salong med träbänkar och handtryckta tygtapeter. Bild: Göteborgs Naturhistoriska Museum.

Under flera decennier har Göteborgs Naturhistoriska Museums permanenta utställningar sett likadana ut. De har snarare blivit kulturhistorisk kuriosa än attraktiva och aktuella informationskällor om naturhistorien, djur och naturliv. Det vill museet ändra på. Under ett antal år framöver kommer man att göra en varsam uppdatering av samtliga permanenta utställningar.

Startskottet för förnyelsearbetet blir  invigningen av museets avdelning för dioramor torsdagen den 9 februari.

Bild: Historiska museet.

4-5 februari är det dags för Historiska museets fjärde årliga brödfestival. För första gången arrangeras festivalen i samarbete med Stockholms bagare och konditorer. Nytt på tapeten är också en hemmabakartävling, då alla hobbybakare uppmanas ta med sig sitt bröd till museet för att få det bedömt av en jury, och ett semmeltest där ”Stockholms bästa semla” utses.

För de som är intresserade av brödets historia bjuder brödfestivalen på spännande föreläsningar, möjlighet att baka bröd på järnåldersvis samt visningar med tema ”alla tiders bröd”, där man bland annat får se Sveriges äldsta bulle från 400-talet.

Läs mer på www.historiska.se

Landshövdingehus på Klamparegatan omkring 1900. Allt revs på 1960-talet.

Arbetarstadsdelen Masthugget växte fram under 1600-talet och fick sitt namn från de många masthuggerier som låg längs Göta älv. Under 1960-talet utplånades det gamla Masthugget genom rivning och sanering, men innan dess dokumenterade filmaren Rolf Wertheimer och fotografen John Ingels livet i stadsdelen. Det är deras filmer och fotografier som ligger till grund för Göteborgs stadsmuseums utställning Masthugget genom linsen.
Möt miljöer, människor och interiörer i den anrika arbetarstadsdelen precis innan grävskoporna började tugga i sig de gamla träkåkarna.

Utställningen pågår från den 28 januari till den 13 april.

Läs mer här…