Preventivmedel förr

Vad sägs om att prova en »tampong» av krokodilbajs och honung, eller att dricka te på bävertestiklar för att slippa bli med barn? Det är bara två av många metoder som människor använt genom tiderna för att undvika oönskade graviditeter.

Text: Malin Åberg Aas

I första Mosebok i Bibeln berättas om Onan som avbröt samlaget och spillde sin säd på jorden för att kvinnan som han lägrade inte skulle bli med barn. Att han sedan blev straffad av Gud för sitt tilltag har inte hindrat att denna metod, som heter coitus interruptus på latin, är vanlig än i dag. Både bland personer som av religiösa anledningar inte använder preventivmedel och av män och kvinnor som i stundens hetta glömt att tänka på skydd. Människan har med andra ord i alla tider försökt hitta på metoder som gör det möjligt att ha sex utan att det får konsekvenser i form av barn, amning och blöjbyten.

Säkra perioder

Utöver avbrutet samlag finns en annan så kallad naturlig metod – att förlita sig på säkra perioder. Den grekiske gynekologen Soranus, som levde ungefär 100 år e Kr, förstod att kvinnors menstruationscykel hade med befruktningen att göra. Han förespråkade att de par som inte ville ha barn skulle se till att ha sex under de perioder då risken för befruktning var som lägst.
Hur det gick för de grekiska par som följde hans rekommendationer är dock ovisst. Soranus trodde nämligen att ägglossningen ägde rum under menstruationen och inte i mellanperioderna.

Soranus hade en del andra, i dag uppseendeväckande, teorier om hur befruktning kunde undvikas. Till exempel förordade han att kvinnan efter samlaget skulle sitta ner med böjda knän och försöka nysa. Han rekommenderade också att kvinnor som inte ville bli med barn skulle dricka det vatten som smederna kylde av metaller med.

En annan kategori av preventivmetoder är olika typer av föremål som förs in i slidan före samlag. På många håll i världen har man sedan tusentals år använt sig av vaginala svampar som dränkts in med till exempel citronsaft eller vinäger.

Indränkta »tamponger»

Det är dock inte bara svampar som har stoppats in i slidan för att minska risken för oönskade graviditeter. Tampongliknande föremål, indränkta med allt från krokodilbajs till honung, har också använts.

I de fornegyptiska skriftrullar som kallas Ebers papyrus, efter arkeologen som hittade dem, beskrivs en ”tampong” av ull preparerad med honung, dadlar och finrivet akaciaträ. Enligt papyrusrullarna, som troligen författades på 1500-talet f Kr och är världens äldsta bevarade skrifter om medicin, ska denna tampongliknande tingest ha haft förmågan att skydda mot oönskad graviditet i flera år.

Hur detta skulle ha gått till vet vi inte. Men man måste ta med i beräkningen att de gamla egyptierna ofta kompletterade sina naturmediciner med magiska ritualer. Därmed kan man kanske anta att de förlitade sig på att det i första hand var gudarna som skulle se till att det inte blev några barn, och i andra hand den märkliga ulltampongen.

Stoppade in småsten

En föregångare till dagens spiraler användes redan för 3 000 år sedan av beduiner vid långa ökenvandringar, och då på kameler. För att förhindra att ett kamelsto blev dräktigt stoppade beduinerna in småsten i djurets slida. Själva grund­idén är att främmande föremål ska förhindra ett befruktat ägg från att få fäste och börja växa i livmodern.

Sedan dess har spiralerna, tack och lov, förfinats. Under årens lopp har de sett väldigt olika ut och många material har använts – bland dem guld, silver, nylon, plast och koppar. Kanske nådde spiralerna sin estetiska höjdpunkt under 1950- och 1960-talen, då futuristiskt designade exemplar fanns på mark­naden.

En del preventivmetoder har helt säkert varit hälsofarliga. I det gamla Kina lät man kvinnor dricka kvicksilver för att motverka graviditet, förmodligen inte helt utan biverkningar. I östra delen av Kanada lär man i äldre tider ha bryggt ett te på bävertestiklar för att slippa oönskade följder av kärlekslivet. Även stryknin och arsenik sägs ha använts som preventivmedel, men också för att driva ut foster när graviditeten redan var ett faktum.

Kondomer av djurtarmar

Preventivmetoderna har huvudsakligen riktats mot kvinnor, men kondomliknande skydd har också funnits sedan länge. I det forntida Egypten användes tidigt textila kondomer, men de antas mest ha varit till för att skydda mot infektioner.

Senare började romarna tillverka kondomer av djurtarmar. Även här handlade det i första hand om att skydda mannen mot sjukdomar och inte så mycket om att undvika föräldraskapet.
På 1600-talet sägs kondomerna främst ha varit gjorda av nöt- eller fårtarmar, som tvättades efter användning och återanvändes. Det påstås att de ofta var utrustade med ett litet sidenband som man kunde binda fast dem med.

Den samtida flitiga franska brevskriverskan Madame de Sevigné tycks dock ha varit skeptisk till kondomer. I ett brev till sin dotter beskrev hon dem som ”ett pansar mot nöjet, en spindelväv mot faran”. Redan för fyrahundra år sedan klagade man alltså på att ett samlag med kondom var som att ”käka kola med papperet på”.

»Tjocka som cykelslangar»

Men sedan dess har förstås kondomerna blivit både smidigare och säkrare. De första massproducerade gummikondomerna började tillverkas på 1880-talet och sägs ha varit tjocka som cykelslangar. Först kring 1930 kom tunnare latexkondomer av den typ som finns i dag.

I och med att kondomer blev tillgängliga för de breda folklagren började kyrka och stat att lägga sig i användandet av detta preventivmedel. Moralens väktare ansåg att kondomerna uppmuntrade till utomäktenskapligt sex och försäljningen av dem förbjöds i de flesta länder. I Sverige infördes kondomförbud 1910.

Läkare och andra socialt engagerade personer lyckades dock så småningom övertyga den svenska riksdagen om att kondomer var det bästa skyddet mot könssjukdomar. 1937 beslöts att kondomer fick säljas som sjukvårdsartiklar men det dröjde ända till 1970 innan försäljningen släpptes helt fri i Sverige.

Pessaret kan sägas vara den kvinnliga motsvarigheten till kondom. Den moderna utformningen av pessaret gjordes i slutet av 1800-talet av tysken Wilhelm Mensinga. Men han var inte först med idén. Redan på 1500-talet beskrivs en föregångare till pessaret i arabisk litteratur – en urholkad passionsfrukt som fyllts med cederolja.

Gav kondomerna smeknamn

Den beryktade förföraren Casanova lär istället från sin divan i 1700-talets Venedig ha rekommenderat en halv urpressad citron. Casanova sägs också ha varit storkonsument av kondomer och gav dem flera smeknamn. Bland annat ska han ha kallat dem för ”engelska ridrockar” och ”säkerhetsmössor”.

Nu för tiden är det vanligt med hormonella preventivmedel, som p-piller och hormonspiral. Än så länge är dessa skydd bara tillgängliga för kvinnor, trots att det länge har bedrivits forskning kring manliga p-piller och p-stavar.

Sedan början av 1990-talet har det talats om att hormonbaserade preventivmedel för män snart ska komma ut på marknaden, utan att det blivit verklighet. Det enda som i dag står till buds för en man som verkligen vill gardera sig mot att bli pappa är antingen avhållsamhet eller sterilisering. I Sverige väljer varje år cirka 1 600 män att sterilisera sig.