Oleg Penkovskij

Under kalla krigets mest kritiska skede, när Berlinmuren byggdes och Kubakrisen kulminerade, fick västmakterna helt oväntat tillgång till fiendens hemligheter. Den som levererade presenten var en dittills lojal och framgångsrik sovjetofficer, som mycket snart fick betala med sitt liv.

Text: Sara Griberg

Rättegången hölls i Moskva i maj 1963. Juryn satt under en gigantisk dekoration i rött och guld föreställande Sovjetunionens symboler hammaren och skäran. De åtalade var sovjetmedborgaren och översten Oleg Penkovskij, åtalad för spioneri, och hans brittiske kontaktperson, affärsmannen Greville Wynne. Wynne dömdes till åtta års fängelse medan Penkovskjis dom blev betydligt hårdare.
”Oleg Vladimirovitj Penkovskij”, deklarerade domaren inför de församlade åskådarna och journalisterna, ”befinns skyldig till förräderi mot fosterlandet och ska skjutas till döds”.

Bara tre år tidigare hade den dödsdömde högförrädaren varit en aktad officer. Penkovskij, som var född 1919, hade en gedigen militär utbildning och var gift med dottern till en general. Under andra världskriget hade han fått flera hedersmedaljer. Dessutom var han känd som en aktiv och respekterad medlem i kommunistpartiet.

Kritisk till kommunismen

Men under senare år hade Penkovskij i hemlighet blivit mer och mer kritisk till kommunismen och den korruption han bevittnade i systemets toppskikt. Penkovskij var också orolig över kalla krigets sanslösa kapprustning. Han hade inget förtroende för sovjetledaren Nikita Chrusjtjov och gjorde bedömningen att hans hemland mycket väl kunde få för sig att fyra av kärnvapenmissiler mot kapitalistländerna i väst.

1960 utsågs Penkovskij till överste i den sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU och hade därmed nästan obegränsad tillgång till hemligstämplat material. Det var då han fattade beslutet att förse västländerna med sovjetisk information.

Först gjorde han försök att via amerikanska ambassaden i Moskva erbjuda USA sina tjänster. Amerikanerna vågade dock inte lita på hans avsikter och beslöt sig för att avvakta med att återgälda kontakten.

Satte spionplanerna i verket

Det var först när Penkovskij i Moskva träffade den brittiske affärsmannen Greville Wynne som han fick chansen att sätta sina spionplaner i verket. Wynne arrangerade en resa till London för sovjetiska affärsmän och ordnade så att Penkovskij fick ingå i delegationen. Mellan guidade turer, flotta middagar och besök hos brittiska handelsorganisationer fick Penkovskij i hemlighet träffa underrättelseofficerare från MI-6 och CIA.

Västagenterna insåg att de fått tillgång till en guldgruva. Tack vare sin befattning i GRU och genom personliga vänner på höga poster inom armén hade Penkovskij i princip fri tillgång till Sovjets militära hemligheter. Han uppgav att han såg det som sin uppgift att rädda världsfreden och därför var beredd att samla in och lämna ut så mycket information han kunde.

De följande arton månaderna försåg Penkovskij västmakterna med mängder av topphemligt material. Enligt uppgift handlade det om över 5 000 mikrofilmade dokument som rörde sovjetiska vapensystem och vapenutveckling. Amerikanerna gav Penkovskij täcknamnet ”Agent Hero” och flera experter menar att ingen spion någonsin har levererat så mycket viktig information under så kort tid.

Materialet innehöll bland annat information som visade att Sovjetunionens höll på att uppföra ramper för kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar på Kuba, uppgifter som fick stor betydelse i det spända läge som kulminerade med Kubakrisen 1962. Tack vare att USA tidigt fick kännedom om planerna kunde det akuta hotet om ett kärnvapenkrig avvärjas efter diplomatiska förhandlingar mellan president Kennedy och Nikita Chrusjtjov. Men redan innan Kubakrisen var över hade sovjetiska KGB hunnit avslöja och gripa Penkovskij.

Som taget ur en film

Spaningsarbetet som föregick gripandet är som taget ur en film. För att kunna övervaka Penkovskij i hans bostad skickade KGB familjen som bodde i våningen ovanför honom på semester till Svarta havet. De borrade hål i golvet och installerade en kamera som avslöjade när Penkovskij sammanställde sitt spionmaterial. Därefter lät säkerhetspolisen smeta ut ett giftigt ämne på Penkovskijs stol, vilket gjorde honom akut sjuk. Medan den misstänkte spionen vistades på sjukhus genomsökte KGB hans lägenhet och säkrade bevis.

Penkovskij arresterades i oktober 1962 och månaden därpå kidnappade KGB kuriren Greville Wynne när han befann sig på en affärsresa i Budapest. Han fördes till Lubljankafängelset i Moskva, där Penkovskij redan satt i förvar. Båda utsattes för brutal tortyr under de utdragna förhören.

Utväxlades mot annan spion

När Wynne hade avtjänat knappt ett år av sitt åttaåriga fängelsestraff fördes han till Berlin där han vid Checkpoint Heerstrasse, på gränsen mellan öst och väst, utväxlades mot den sovjetiske spionen Konon Molody, som hållits fängslad i Storbritannien.

Oleg Penkovskij arkebuserades enligt officiella sovjetiska uppgifter i maj 1963. Det har också florerat andra vittnesuppgifter som påstår att han bands fast med pianotråd vid en träbräda och kremerades levande. Hans närmaste vänner ska, enligt dessa källor, ha tvingats se på när han långsamt fördes in i kremeringsugnen med fötterna före.

Den grymma avrättningen ska enligt dessa uppgifter också ha filmats för att visas för blivande GRU-officerare, som ett varnande exempel på vad som väntar en förrädare.

Läs mer: Sanna historier om spioner av Paul Dowswell och Fergus Fleming (2007) ● Spioneri – en förbjuden nödvändighet av Tore Forsberg (2009)