Margareta I

Drottning Margareta var en skicklig politiker som trots personliga tragedier lyckades ena Sverige, Norge och Danmark. Kalmarunionen 1397 gjorde henne till Europas mäktigaste kvinna.

Text: Åke Persson

Söndagen den 17 juni 1397 var en speciell dag i Kalmar. Förväntansfulla människor trängdes i fönstergluggar, dörrar och salubodar längs vägen mellan det mäktiga slottet och Nikolaikyrkan. Luften surrade av olika språk; svenska, danska, norska och tyska. Knektar klädda i harnesk och beväpnade med lansar var utposterade på strategiska ställen för att upprätthålla ordningen.

Inne i slottet hade 67 adelsmän, biskopar och andra stormän från Sverige, Norge och Danmark samlats. Där hyllade de den blott 15-årige Erik av Pommern som ny kung över de tre rikena och lovade honom livslång trohet.

Erik skulle krönas

Efter ceremonin lämnade den förnäma samlingen slottet och färdades i procession till kyrkan, där Erik skulle krönas. Och nu kom det som alla ute på gatan väntat på. Medan fanfarer ljöd och färggranna fanor lyftes mot himlen sträckte folket längs kortegevägen på sina halsar för att få en skymt av de höga herrarna som paraderade förbi i sina glänsande rustningar.

Men det egentliga dragplåstret, den de alla samlats för att titta på, var ingen lång och ståtlig riddare utan en ganska kortväxt kvinna: Margareta, hon som enat de tre rikena och som från och med nu var den verkliga härskaren över dem alla.

För även om Erik var kung på papperet, så var det Margareta som i praktiken styrde över unionen och dess folk. Det gjorde henne till Europas då mäktigaste kvinna.

Vägen till framgång var lång

Hennes väg till den triumfartade dagen i Kalmar hade dock varit lång och snårig. Fylld med blodiga krig och personliga tragedier.

Margareta föddes 1353, bara några år efter det att den hemska pestepidemin digerdöden dragit fram över Norden. Hon var dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag, han som intog Visby och sedan enligt sägnen brandskattade staden – det vill säga tvingade invånarna att lämna ifrån sig sina värdesaker mot att han lät bli att bränna ner deras hus.

Vid tio års ålder blev Margareta bortgift med kung Håkan av Norge, dit hon så småningom flyttade. Där uppfostrades hon av den heliga Birgittas dotter, Märta Ulfsdotter. Hon lär ha varit en mycket sträng kvinna som gav den lilla Margareta stryk så ofta hon kunde.

Margareta lät sig dock inte brytas ned av den hårda uppfostran. Hon växte tvärtom upp till en mycket stark och självständig kvinna, som tidigt visade prov på klokhet och politiska ambitioner.

Makten var målet

När Margareta var 17 år födde hon sitt första och enda barn – Olof. Han skulle bli det redskap som Margareta behövde för att nå sitt mål: makten över Norden.

Först lyckades hon genom list och envishet se till att den minder­årige Olof blev utsedd till kung i Danmark, och senare även i Norge. Margareta fick dock betala ett högt pris för framgångarna. Med några års mellanrum avled både hennes make kung Håkan och sonen Olof.

Detta var två personliga tragedier som skulle ha knäckt vem som helst. Men inte Margareta. Som den flexibla realpolitiker hon var visste hon att utnyttja situationen. Hon övervann sorgen och tog själv över styret i Norge och Danmark.

Nu hade Margareta en maktbas för sitt nästa mål: herraväldet över Sverige. Där var Albrekt av Mecklenburg kung. Hans ställning var dock svag och hans tyska fogdar allmänt hatade. Margareta fick kontakt med några missnöjda svenska adelsmän. Hon lovade att hjälpa dem att kasta ut Albrekt, på villkor att de hyllade henne som ”Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde”, det vill säga som Sveriges drottning.

Sagt och gjort. Margareta skickade en dansk här till Sverige och i närheten av Falköping drabbade den samman med Albrekts tyska legoknektar.

Slaget stod i februari 1389. Albrekt försökte sig på en krigslist genom att leda ut sin armé i ett fruset kärr, för att på så sätt kunna gå runt sin motståndare och anfalla denne i ryggen. Men den tunna isen brast under de tungt utrustade riddarna som därmed blev ett lätt byte för Margaretas dansk-svenska här.

Hånade varandra före slaget

Före slaget hade Albrekt och Margareta hånat varandra så gott de kunde. På medeltiden förväntades kvinnor vara underdåniga och hålla en låg profil i offentliga sammanhang. Albrekt sägs därför ha kallat Margareta för ”Kung Byxlös”. Han lär även ha skickat henne ett bryne, en slags slipsten, med den underförstådda uppmaningen att hon borde stanna hemma och vässa sina synålar istället för att lägga sig i styret av Sverige.

Efter slaget, där Albrekt och en av hans söner togs tillfånga av Margaretas trupper, ska drottningen enligt legenden ha hämnats genom att klä ut Albrekt i narrkåpa innan hon kastade honom i fängelse.

Trots segern i slaget vid Falköping dröjde det flera år tills hela Sverige var i Margaretas hand. Medan hon krigade med den tillfångatagne Albrekts anhängare planerade hon för framtiden. Hon adopterade sin systerdotterson Bogislav, som raskt fick det mer nordiskt klingande namnet Erik. Sedan lät hon alltså kröna honom till kung i Kalmar 1397.

Själv levde Margareta i ytterligare 15 år, till den 28 oktober 1412. Då insjuknade hon och avled på ett fartyg i Flensburg. Dödsorsaken var pest, samma sjukdom som hon undkommit genom att födas bara några år efter den stora digerdödens härjningar. Ännu en av historiens grymma ironier.

Publicerad i Allt om Historia 10/2008

Twitter Digg Delicious Stumbleupon Technorati Facebook Email

4 svar till “Margareta I”

  1. jag har fott i läxa från skolan att plugga om drottning margareta för att vi ska ha prov och jag tycker att den här sidan är jätte bra, det finns massa fakta om henne och jag tycker att du ska säga det till alla på facebook fast inte säga att det var jag som sa det / sara :)

  2. Hej jag tyckte att sidan var bra att använda. Jag har en uppgift på historian om medeltiden och den är just om Margareta. :) Jag har tipsat alla i min klass och vänner om sidan. :)
    Hej då! /Jessicka klass 5A

  3. ygiuegfaiug 9 Okt 2012 kl 01:16

    var hittar man dena fråg… i vilka länder var margareta drottning under livstid

Trackbacks/Pingbacks

  1. Temaarbete: Från Birger Jarl till Gustav Vasas söner | Södra Ölands Pedagogiska Skolbiblioteks Blogg - 16 Jan 2014

    […] http://www.alltomhistoria.se/artiklar/margareta-i/ […]