Jane Horney
28 Maj 2010 
6 kommentarer
Jane Horney anklagades för spioneri och likviderades av den danska motståndsrörelsen i andra världskrigets slutskede. Men var hon verkligen skyldig?
Text: Anna Larsdotter
Så fort någon tar upp ämnet Jane Horney verkar det bli bråk. Författare, journalister och tv-producenter som velat skildra hennes liv berättar om hot, stölder och märkliga telefonsamtal. 1985, inför sändningen av en svensk-dansk tv-serie om hennes liv, gick självaste justitieministern i Danmark ut och försökte stoppa den. Dokument kring hennes gåtfulla död har ända fram tills helt nyligen varit hemligstämplade.
Jane Horney, eller Ebba Charlotta Horney som hon egentligen hette, var en helt vanlig flicka, född i Stockholm 1918 i en dansk-svensk familj. Men hon blev bara 27 år gammal. I januari 1945, bara en kort tid innan andra världskriget tog slut, avrättades hon av danska motståndsmän – misstänkt för spioneri och angiveri.
Kroppen dumpades i havet
Det verkar i dag vara klarlagt att likvideringen skedde på en fiskebåt i Öresund. Kroppen dumpades sedan i havet, invirad i segelduk och kättingar. Efter sin död kallades Jane Horney för en ”andra världskrigets Mata Hari”. Berättelserna om hennes utsvävande liv var många och fantasifulla.
Man påstod att hon var en äventyrare och erotoman, som levde i lyx och förförde både motståndsmän och nazister. Men det var de sistnämndas ärenden hon gick, enligt dem som trodde sig veta.
Det var en berättelse som passade den danska motståndsrörelsen. Efter kriget var de hela Danmarks hjältar – och moraliska samvete. De sågs som orädda män och kvinnor som riskerat sina liv i kampen mot den nazistiska terrorn. Avrättningarna som de verkställde hade varit rättfärdiga, något annat gick inte att föreställa sig. Jane Horney var spion. Punkt slut.
Alltid sugen på äventyr
De som kände henne ger en annan bild. Enligt den var Jane en ”pojkflicka”, orädd och alltid sugen på äventyr. Hon gjorde sådant som inte flickor vanligtvis gjorde, som att ta motorcykelkörkort och meka med bilar. Hon gick till sjöss och reste både till New York och till Grönland.
Hon gillade människor. Framför allt män. Hon gillade att umgås med dem, hjälpa dem, uppleva saker med dem, oavsett deras nationalitet eller politiska hemvist. En sådan inställning är livsfarlig i krig. Och det var den som beseglade hennes öde.
Jane Horney var lång, snygg och social. Otaliga män verkar ha förälskat sig i henne och hon fick flera äktenskapserbjudanden. 1939 gifte hon sig med journalisten Herje Granberg, som hon träffat i samband med att hon skrev artiklar om sin resa till Grönland.
Paret flyttade till Berlin, där Herje 1941 blev svenska Aftonbladets korrespondent. De umgicks med pressfolk och diplomater från hela världen, även med representanter för den nazistiska regimen. Aftonbladet var en tyskvänlig tidning under de första krigsåren. Den smarta och utåtriktade Jane hjälpte Herje att hitta nyheter. Efter ett par år skilde de sig dock, och Jane reste till Köpenhamn, där hon hade släkt.
Hemligt dubbelspel
Danmark var ockuperat av Tyskland sedan april 1940. Huvudstaden var en farlig plats, fylld av rädsla, terroraktioner och hemligt dubbelspel. Redan nu hade motståndsrörelsen ögonen på Jane – hennes vänskapskrets i Berlin gav upphov till misstankar. Dessutom umgicks hon med Gestapomannen Ernst Gilbert, som var knuten till det tyska militärspionaget men i hemlighet var antinazist (han hade bland annat varit inblandad i ett attentatsförsök mot Hitler 1934). Snart blev Jane Gilberts kurir i hemliga kontakter med Sovjetunionen.
Hon fick också kontakter med motståndsrörelsen, och agerade ofta budbärare åt danska flyktingar i Sverige som ville ha över paket och brev till släkt och vänner i hemlandet.
Jane Horney tycks alltid ha varit på väg någonstans, ständigt engagerad i något äventyr eller någon hjälpaktion. Ständigt blev hon föremål för olika mäns förälskelser – tyskar, danskar, svenskar. Hennes egen stora kärlek var den danska textilfabrikören och motståndsmannen Jörgen Winkel. För att hjälpa honom ur fängelse gick hon till sängs med en annan Gestapoman. Också han skickade henne blommor och ville gifta sig med henne. Misstänksamheten mot Jane Horney växte – från båda sidor.
Fick veta för mycket
På kort tid fick hon, av olika källor, veta alldeles för mycket om motståndsrörelsens vapenlager. Men också om hemliga tryckpressar, kontaktpersoner och – inte minst – de illegala båtrutterna över Öresund. Saker som hon inte alltid frågat efter.
Strejker och sabotage hörde till vardagen i ockupationens Danmark. Så också likvideringar. Det fanns en särskild grupp som tog på sig uppgiften att avrätta angivare (eller ”stikkere”, som de kallades på danska). Flera hundra sådana angivare dödades under kriget.
1944 fick Jane Horney sin dödsdom. I januari året därpå lurades hon med ut på Öresund av danska motståndsmän, som skulle ta henne från Skåne till Köpenhamn. Där skulle hon, en gång för alla, frias från alla spionanklagelser. Det var i alla fall vad hon trodde. Istället sköts hon till döds och hennes kropp kastades överbord. Den har aldrig återfunnits.
Många har velat rentvå Jane Horney efter kriget, inte minst hennes familj, som från början inte hade en aning om vad som hänt henne. Men motståndsmännens version av händelsen har varit hård och kompakt. Deras historia har länge varit allenarådande i Danmark. Kanske är det därför protesterna blivit så stora, så snart någon försökt ge en annan bild av fallet Jane Horney?
Ohelig allians med nazisterna
Hot och andra utspel har dock gett granskarna vatten på sin kvarn. Fanns det kanske en hemlighet i det här fallet, en hemlighet som var så stor att den var mer värdefull än en enskild kvinnas liv?
Det finns uppgifter som ytterligare komplicerar bilden av fallet Jane Horney. Uppgifter som ställer den glorifierade motståndsrörelsen i väldigt dålig dager. Vissa hävdar att det under krigets slutskede skapades en ohelig och ytterst komprometterande allians mellan motståndsrörelsen och nazisterna.
Uppgörelsen gick ut på att tyskarna skulle få tillgång till de illegala rutterna över Öresund, för att kunna föra ut värdefullt gods och nazistpampar som riskerade krigsrätt ur Tyskland. I gengäld skulle danskarna, med ockupationsmaktens goda minne, kunna ta in stora mängder vapen i Danmark.
Visste Jane Horney för mycket om denna smutsiga politik? Var det därför hon dödades? En del hävdar det. Andra menar att Jane Horney, kort och gott, dog på grund av sin stora aptit på livet.
Läs mer: Jane Horney (2007) av Erik Nørgaard; Jakten på Jane Horney (1986) av Stellan Olsson och Jan Moen
Publicerad i Allt om Historia 2/2008
Om författaren
Tack för en trevlig och fyllig berättelse om Jane Horney. Hon var på långt håll släkt med mig. Just nu följer jag filmen ”Flamman och Citronen” som går på SVT på onsdag/andra delen/. Om man där visar något avsnitt om Jane vet jag icke men filmen är bra tycker jag.
Hej Sven,
Vad roligt att du tyckte om artikeln.
Så vitt jag kommer ihåg nämns inte Jane Horney i Flamman & Citronen. Men visst är det en bra film.
Mvh
Eva
Och andra menar på att hon ej dog alls då hon dyker upp på kort efter kriget i israel
http://www.skepticreport.com/images/janehorney.jpg
Opråb til dansk og svensk presse:
Hvorfor skriver dansk og svensk presse ikke
mere om Jane Horney…
Dansk presse har i mange år skrevet i deres spalter om Jane Horney – men nu er det lukket land også i Sverige – selvom vi snart kommer med vor anden bog: ”Jane Horney – Agent for the Queen” om Jane Hamilton, som hun egentlig hed i England og USA
Af Ole Hans Jensen
Medforfatter til to bøger
om Jane Horney
I mange år skrev dansk og svensk presse spalte op og spalte ned om en af Sveriges få frihedskæmpere Jane Horney – men nu er det umuligt at råbe den samlede presse op, når man sender nyheder ud om en af verdens største ‘kontraagenter’ under og efter 2. Verdenskrig.
‘Den store dame’ kaldte man hende i England og USA hende – selvom man brugte hendes rigtige navn – Jane Hamilton.
I mange år beskrev man malende den berømte løgnehistorie om, at hun blev skudt på en fiskerbåd ud for Höganäs i januar 1945. Journalisternes penne var specielt rødglødende i 1980′erne – i forbindelse med Stellan Olssons TV-Serie ‘Jane Horney’.
Nu er der også
lukket af i Sverige
En række artikler blev lavet med hendes bror Johan Horney igennem årene, som indtil sin død i 1995 efterforskede sin søsters forsvinden gennem medierne også i Danmark – men nu er der lukket af alle steder.
Johan Horney vidste, at hans søster Jane Horney ikke blev skudt – men han spillede spillet og ønskede at andre afslørede, at Jane Horney var i live efter krigen – og så gjorde han det også for at beskytte Jane Horney fra de mange forfølgere og nazister, der også efterstræbte hende efter krigen.
Mødte Jane Horney i
Stockholm i 1961
Sammen med den danske frihedskæmper Frode Bay Madsen Skovbirk og endnu en skandinavisk agent, mødtes Johan Horney og hans hustru Liv Horney i al hemmelighed med Jane Horney på den engelske ambassade i Stockholm i 1961.
Derfor var Johan Horney vel vidende om, at hans søster ikke blev dræbt på den danske fisker og præst Edvard Lyses fiskerbåd ”Tärnan” i januar 1945.
Alt dette har vi afsløret i vor bog: ”Hvem var Fjenden?” fra 2004 – og i april måned 2011 kommer vi med den opdaterede bog om Jane Horney: ”Jane Horney – Agent for the Queen”, hvor alle nye oplysninger om hendes liv og skæbne bliver afsløret.
Har mødt Jane Horney
i London to gange
Under researchen til førnævnte bog ”Hvem var Fjenden?” har vi, undertegnede og min forfatterkollega Britt Bartenbach, personligt mødt Jane Horney i London – eller Jane Hamilton – som hun egentlig hed i England.
Desuden har vi i de seneste mange år løbende været i kontakt med hende gennem mellemmænd – på den hemmelige MI6-flybase i London. Her boede hun helt op til sin død i 2003 i London, hvor hun døde af et hjertetilfælde.
Jane Horney Hamiltons liv ‘i Dronningens tjeneste’ er så spændende, at det er utroligt, at filmselskaberne, der altid skriger på gode ‘historier’ – ikke står i kø for at sikre sig rettighederne til den sande historie.
Men også her er der dyb tavshed – selv i Sverige – hvor man ellers skulle være mere mindede for at skrive om Sveriges største frihedskæmper og nazijæger.
I Danmark er
der censur
I Danmark har der i mange år været censur overfor os, når vi omtalte Jane Horney, og når vi afslørede den betændte del af den danske frihedsbevægelse, med Frode Jakobsen i spidsen, som i mange år jagtede hende.
Det var denne del af modstandsbevægelsen i Danmark, som var farlig for hende – også efter 2. Verdenskrig, hvor hun ofte besøgte Danmark incognito.
En anden kvinde fra den danske
modstandsbevægelse blev dræbt
En anden kvinde fra den danske modstandsbevægelse blev dræbt i stedet for Jane Horney ombord på fiskerbåden ‘Marta af Sverige’ ud for Höganäs i Sydsverige.
Men alt dette og om hendes fire børn – hvoraf de tre blev født efter at hun blev løjet død i januar 1945 – kan man læse om i vor ny bog: ‘Jane Horney – Agent for the Queen’, der også løfter sløret for Jane Horneys frygtløse indsats for redningen af jøder og andre forfulgte i Polen og Tyskland.
Bogen udkommer
i april
Bogen udkommer på dansk i april måned 2011 – hvis man ellers vover at skrive om dette i Danmark og Sverige…
SLUT
Har boken kommit ut?
Bogen: Jane Horney – Agent for the Queen – udkommer først i oktober 2011 – og kan bestilles på: npi@npi-news.dk
Kr. 248,00
Journalernes Bogforlag