Ångmaskinen
2 Jun 2010 
10 kommentarer
De första ångmaskinerna konstruerades för att pumpa upp vatten ur gruvschakt. Men snart kom den pysande och stånkande uppfinningen att förändra samhället i grunden.
Text: Magnus Västerbro
Av sin samtid sågs inte engelsmannen Thomas Newcomen som något tekniskt geni. Tvärtom finns det flera kritiska kommentarer om hans intellektuella förmåga bevarade. Dessutom byggde hans arbete i stor utsträckning på idéer som han lånat – eller stulit – från föregångare. Men en sak är ändå säker: järnhandlaren Thomas Newcomen från gruvdistriktet Devon var den förste som lyckades bygga en fungerande ångmaskin.
Newcomens uppfinning visades upp för världen 1712. I Storbritannien hade då en förändring av industri och hantverk precis påbörjats. Det var en utveckling som senare skulle komma att ske i allt snabbare takt och bli känd som den industriella revolutionen. På många håll i landet öppnades gruvor, som dock led av ett återkommande problem: vatten sipprade in från berggrunden och det krävdes stora arbetsinsatser för att pumpa upp vattnet.
Första prototypen
Det var för att lösa detta problem som de första ångmaskinerna kom till. Redan innan Newcomen konstruerade sin maskin hade en annan uppfinnare från Devon, Thomas Savery, gjort en prototyp av en fungerande ångmaskin.
Principen bakom Saverys maskin var enkel: En metallcylinder fylls med ånga från en vattenkokare. Kallt vatten hälls på cylinderns utsida, vilket får ångan att kondensera. Detta skapar i sin tur ett tomrum, vakuum, som kan användas för att suga upp vatten ur djupet därunder.
I praktiken visade sig dock uppfinningen vara oanvändbar, då den bara orkade lyfta vattnet cirka tio meter. Istället blev det Newcomen som stod för genombrottet. Han hade noga studerat Saverys maskin, liksom tidigare skisser och idéer om hur man bäst skulle kunna ta tillvara ångkraften.
Heron studerade ångan
Redan under det första århundradet e Kr hade den grekiske matematikern Heron i Alexandria studerat ångans egenskaper och skrivit ner sina experiment i boken Pneumatika. Han beskrev bland annat hur man genom att leda ut ånga ur ett munstycke kan få en kula som sitter på en svängtapp att snurra runt sin egen axel i hög hastighet. Herons ångkula fick dock aldrig någon praktisk tilllämpning.
Senare, på 1500-talet, visade spanjoren Blasco de Garay hur man med ångkraft och skovelhjul kan få en båt att flytta sig framåt. De spanska makthavarna var dock inte imponerade av de Garays ganska otympliga konstruktion, och han fick aldrig möjlighet att experimentera vidare.
Ångkraftens nästa stora innovatör blev istället Denis Papin, en fransk vetenskapsman som på 1680-talet uppfann tryckkokaren och gjorde olika försök med ångkraft. Bland annat skissade han på hur en ångmaskin skulle kunna se ut, ritningar som sedan låg till grund för Newcomens skapelse.
Blev genast framgång
Det tog lång tid för Thomas Newcomen att få sin maskin färdig. Samtida vetenskapsmän avrådde honom från att arbeta vidare. Väl färdig blev dock hans maskin genast en framgång, trots att den var ganska ineffektiv och slukade enorma mängder kol.
I likhet med Saverys maskin fungerade den på så vis att man sprutade in ånga i ett rör, där en cylinder steg och föll i takt med att ångan svalkades ner och vakuum skapades. Men hos Newcomen var denna cylinder kopplad till en hävstång som drev den pump som användes för att få upp vatten ur gruvorna.
Förbättringarna jämfört med Thomas Saverys maskin gjorde att Newcomens konstruktion snart spred sig över Europa. De två skapelserna ansågs ändå vara så lika att Newcomen av patentskäl var tvungen att dela sina intäkter med Savery.
Till Sverige kom den första ångmaskinen 1728, då en Newcomen-maskin byggdes vid Dannemora gruvor i Uppland.
När den skotske mekanikern James Watt senare fick i uppdrag att reparera en modell av en Newcomen-maskin slogs han av hur ineffektiv den var. Watt konstruerade en förbättrad version som mot slutet av 1700-talet hade konkurrerat ut Newcomen-maskinerna.
Ångkraften blev den industriella revolutionens viktigaste kraftkälla. Snart var det ångmaskiner som drev de stora vävstolarna i den brittiska textilindustrin. Ångfartyg ersatte efter hand de seglande skeppen i trafiken över världshaven, och på järnvägarna, som snart anlades i stor skala, var det ånglok som drog tågen.
James Watt blev för övrigt den mest berömde av ångans pionjärer. Hans efternamn betecknar i dag den fysikaliska enheten för effekt, som bland annat används om glödlampor.
Först när elmotorer och förbränningsmotorer slog igenom i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förlorade ångmaskinen i betydelse.
Publicerad i Allt om Historia 6/2010
Om författaren
Bra och skriv mer om revolutionen
tjenare
Suverän dokumentär om ångmaskinen:”År 1764 började James Watt jobba på sin vision om en effektiv och driftsäker ångmaskin. Ännu idag används ångturbinen som bygger på den ursprungliga uppfinningen.” http://urplay.se/161781
Otroligt dålig sida , förstår inte vad du tänker med , han heter James Latt!
Och Jhonas Newcomen? stör mig så mycket på folk som läknar ut fel information , väx upp!
Emil, lite svårt att förstå ditt resonemang. Vem var James Latt?
James Latt är väl ingen fysiker? Eller matematiker? Frågan är ifall han ens finns!
Han heter James Watt… Puckon…
tänk så fel det kan bli… puckon…
@ Leirbag: Grymt bra länk
fail